Självförtroende eller självkänsla – vad är skillnaden?

Självförtroende och självkänsla – två olika saker.

Många människor säger:

”Jag vet att jag är duktig, men jag känner mig ändå inte tillräcklig. ” Det är ett exempel på att självförtroende och självkänsla inte alltid utvecklas tillsammans.

En person kan ha ett starkt självförtroende inom vissa områden men samtidigt vara osäker på sitt eget värde.

Exempel:

En person kan vara:

framgångsrik i sitt arbete, uppskattad av kollegor, skicklig inom sitt område, men ändå känna:

”Jag duger bara när jag presterar. ””Tänk om andra upptäcker att jag egentligen inte är så bra. ””Jag måste alltid göra rätt.” Vad är självförtroende? Självförtroende handlar om tilltron till den egna förmågan.

Det handlar om frågor som:

Klarar jag den här uppgiften? Kan jag lära mig något nytt? Är jag kompetent inom det här området? Självförtroende byggs ofta genom erfarenheter.

När vi lyckas med något får hjärnan bevis för:

”Det här klarar jag. ”Exempel:

En person som tränar på att tala inför andra kan gradvis bygga upp sitt självförtroende genom nya erfarenheter.

Vad är självkänsla? Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva som personer.

Det handlar inte om vad vi gör, utan om hur vi ser på vårt eget värde.

En stabil självkänsla innebär att kunna tänka:

”Jag är värdefull även när jag misslyckas. ”Personer med en trygg självkänsla kan fortfarande bli besvikna på sig själva eller göra misstag, men de låter inte ett misslyckande definiera vilka de är.

Kan man ha högt självförtroende och låg självkänsla? Ja, det är mycket vanligt.

En person kan vara mycket kompetent och samtidigt ha en stark inre kritisk röst.

Det kan exempelvis visa sig genom:

stark prestations press, rädsla för att göra fel, behov av bekräftelse, svårigheter att vila utan dåligt samvete. Bakom detta kan finnas en grundläggande tanke:

”Jag är bara värdefull när jag lyckas.” Hur formas vår självkänsla? Självkänsla utvecklas genom många olika erfarenheter:

hur vi blivit bemötta under uppväxten, relationer vi haft,vilka krav vi ställt på oss själva, hur vi tolkar våra framgångar och misslyckanden. Två personer kan uppleva samma situation men skapa helt olika slutsatser.

Exempel:

Person A:

”Jag misslyckades med uppgiften, men jag kan lära mig av det. ”Person B:

”Jag misslyckades, alltså är jag dålig. ”Det är inte bara händelsen som påverkar oss – utan också betydelsen vi ger den.

Hur kan KBT hjälpa vid låg självkänsla? KBT handlar om sambandet mellan:

Tankar → Känslor → Beteenden

Vid låg självkänsla arbetar man ofta med att:

Identifiera självkritiska tankar

Exempel:

”Jag borde vara bättre. ””Jag får inte göra misstag.”” Andra är mer värda än jag.” Utmana gamla regler. Många har inlärda regler som:

”Jag måste alltid prestera. ””Jag får inte göra andra besvikna. ””Jag måste vara perfekt för att bli accepterad. ”I terapin undersöker man om dessa regler fortfarande hjälper eller begränsar livet.

Skapa nya erfarenheter. Självkänsla förändras inte bara genom att tänka annorlunda.

Den byggs också genom att göra annorlunda.

Det kan handla om att:

säga nej när det behövs, våga göra misstag, uttrycka egna behov, acceptera att inte alltid vara perfekt. Själv medkänsla – en viktig del av en stabil självkänsla. Många människor försöker förbättra sig själva genom att vara hårda mot sig själva.

Men forskning kring själv medkänsla visar att ett vänligare förhållningssätt ofta leder till bättre uthållighet och återhämtning.

En viktig fråga att ställa sig är:

”Skulle jag prata med en nära vän på samma sätt som jag pratar med mig själv? ”Om svaret är nej kan det vara ett tecken på att den inre dialogen behöver förändras.

När kan det vara hjälpsamt att söka terapi?

Om låg självkänsla påverkar:

relationer, arbete, självkritik, oro, livsglädje, kan terapi hjälpa dig att förstå var mönstren kommer ifrån och träna nya sätt att förhålla dig till dig själv.

Kognitiv beteendeterapi kan vara ett sätt att arbeta med tankemönster, beteenden och den relation du har till dig själv.